Forskning
Nordiska museet arbetar med vetenskaplig forskning och har en lång historia som forskningsinstitution. Ett av våra aktuella forskningsteman är Skogen och människan.
Vi forskar inom kulturvetenskap och kulturhistoria
I Nordiska museets stadgar står att museet ska ”initiera, driva och stödja forskning inom museets verksamhetsområde”. Syftet är att upprätthålla och utveckla kompetens baserad på ny kunskap och kvalitetssäkra museets utåtriktade publika arbete.
Vi bedriver vår kulturvetenskapliga och mestadels kulturhistoriska forskning i samarbete med Stockholms universitetet och andra relevanta nordiska och internationella aktörer.
Ämnet etnologi växte fram på Nordiska museet
Det akademiska ämnet ”folklivsforskning” som idag heter etnologi växte fram ur Nordiska museets verksamhet under det tidiga 1900-talet. Sedan 1918 finns en professorstjänst i etnologi knuten till museet för forskning kopplad till museets samlingar. Det var genom en donation från makarna von Hallwyl som professorstjänsten vid museet blev inrättad 1918.
Den Hallwylska professuren vid Nordiska museet
Den Hallwylska professorn bedriver egen forskning och omfattande samarbeten. I gåvobrevet från makarna von Hallwyl står att professorn ska bedriva vetenskaplig forskning inom nordisk och jämförande folklivsforskning med tydlig koppling till museets samlingar. Utöver det ska professorn i mån av tid, ”själv eller med biträde av assistent meddela undervisning i ämnet”.
Den nuvarande professorn, Lotten Gustafsson Reinius, är den sjunde i ordningen. I mars 2024 blev Lotten Gustafsson Reinius även invald som arbetande ledamot av Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur.
- Nils Lithberg 1918–1934
- Sigurd Erixon 1934–1955
- John Granlund 1955–1969
- Mats Rehnberg 1969–1981
- Åke Daun 1981–2001
- Birgitta Svensson 2001–2015
- Lotten Gustafsson Reinius från 2016 (som gästprofessor vid Nordiska museet och Stockholms universitet till 2019)
Vår pågående forskning
Skogen och människan
Den Hallwylska professorn Lotten Gustafsson Reinius forskningsarbete är inriktat på frågor kring temat Skogen och människan och skogens kulturella och kulturhistoriska betydelse i Norden.
Människans långa och föränderliga relationer till skogen har satt otaliga spår i arkiv och föremålssamlingar, både i form av artefakter av trä och näver och genom fotografier och nedtecknade berättelser om folktrons väsen, praktiska kunskaper, skogsarbetarminnen och mycket mer.
Projektet inbegriper mångvetenskaplig dialog om skogen och synergier med Nordiska museets basutställning Nordbor. Utgångspunkten är skogen i samlingarna men fördjupad forskning om liv med skog och skogsförlust i olika delar av dagens Sverige är planerad.
Samtalsserien Forest Labs
I forskningsprojektet om skogen ingår en programserie vid Nordiska museet: Forest Labs – publika och mångvetenskapliga samtal om relationer till och i skog på olika teman.
Fördjupad forskning om skogsförlust
Riksbankens Jubileumsfond tilldelade hösten 2023 forskningsprojektet medel som finansierar det treåriga forskningsprojektet ”Den förlorade skogen; förnyade relationer och rituell återförtrollning”. Det leds av Lotten Gustafsson Reinius och engagerar även miljöantropologen Flora Mary Bartlett.
Den nya studien gör det möjligt att fördjupa förståelsen för vad skog och skogsförlust betyder lokalt för människor idag, bland annat genom fältarbeten i Sápmi, Norrbotten och Västmanland.
Forskningen kommer att bidra med fördjupade kunskaper om hur allt fler människor idag hanterar och lever med sårbara och föränderliga relationer till lokala skogslandskap. En fråga rör vad ritualer och kulturella minnen kan spela för roll i sådana processer.
Projektet påbörjades 2024 och pågår över tre år.
Kontakta Hallwylska professorn Lotten Gustafsson Reinius
Ull och ylleproduktion
Stiftelsen Nordiska museet har genom stiftelsen Lagersberg givits möjligheten att rekrytera en gästforskare inom det agrarhistoriska forskningsområdet, etnologen Charlotte Hyltén-Cavallius.
Under 2025 prioriteras en forskningsinriktning mot ull och ylleproduktion, med sikte på synergier inför kommande utställning om nordiskt ull och lin, som är planerad att öppna 2027.
Under hösten 2025 och de första månaderna 2026 kommer etnologen Charlotte Hyltén-Cavallius att vara knuten till Nordiska museet för att arbeta med projektet Ull som material och relation.
En utgångspunkt för projektet är att ull som material har haft en central roll i människors liv i Norden (och i många andra delar av världen) för tillverkning av garn, tyg, täcken och allehanda klädesplagg från kjolar till hattar, vantar, sockor, livstycken, västar och vävda band.
I projektet närmar Hyltén-Cavallius sig Nordiska museets samlingar, och de relationer och kunskaper dessa speglar, med begreppet känselseende vilket innebär upparbetade kunskaper och färdigheter som gör att vi kan bedöma, värdera och utföra genom att beröra materialet, alltså det vi ser med händerna.
Projektet spårar individuella berättelser om och skildringar av hantering och beredning av ullen liksom tillverkning av tyger och plagg.
Charlotte Hyltén-Cavallius, fil.dr i etnologi och docent i minoritetsstudier vid Åbo Akademi, är också verksam som senior rådgivare inom ramen för arbetet med Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet och forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen.
Hon disputerade 2007 med avhandlingen Traditionens estetik – spelet mellan inhemsk och internationell hemslöjd och var en av redaktörerna till antologin Konsthantverk i Sverige, del 1 (Zetterlund, Hyltén-Cavallius & Rosenqvist).
Berättelser från polskjudiska flyktingar
Martin Englund, doktorand i historia på Södertörns högskola, driver forskningsprojektet Vi, de fördrivna – levnadsberättelser från polskjudiska flyktingar 1967–1972 med Nordiska museet som samarbetspartner. En stor insamling av berättelser sker i projektet på den digitala insamlingsplattformen minnen.se.
Under perioden 1967–1972 kom cirka 3000 flyktingar från Polen till Sverige på grund av en antisemitisk kampanj initierad av det styrande kommunistpartiet. Många var barn till Förintelseöverlevande och flera var överlevande själva.
Erfarenheterna från dessa personer tillhör en unik del av kulturarvet som tas tillvara för framtiden i forskningsprojektet.
Gå till insamlingen på minnen.se
Kontakta Martin Englund
Våra senast avslutade forskningsprojekt
Arktis i ljuset av klimatförändringarna
Den Hallwylska professorn Lotten Gustafsson Reinius genomförde 2016–2019 ett stort treårigt samverkansprojekt kring utställningen Arktis – medan isen smälter där ett större antal forskare deltog i utställningsarbetet och samverkade om antologin Arktiska spår: Natur och kultur i rörelse som Nordiska museet producerade och gav ut 2020.
Vardagens bilder och berättelser
Projektet Vardagens bilder och berättelser. Kulturella omvandlingar i Nordiska museets samlingar pågick 2016–2022. Det var ett samarbete med avdelningen för etnologi vid Stockholms universitet och engagerade en forskargrupp. Projektet arbetade med nya perspektiv på Gunnar Lundhs berömda och omfattande bildsamling och Nordiska museets frågelistor.
