Gå till innehåll

Persiskt nyår

När är det persiska nyåret? Hur ser det persiska nyårsfirandet ut? Firande av högtider och traditioner genom Sveriges och Nordens kulturhistoria är ett av Nordiska museets kunskapsområden. Här får du veta mer om det persiska nyårsfirandet som många i Sverige och Norden firar.

Norouz är det persiska nyårsfirandet och nyåret infaller på vårdagjämningen. Nouruz markerar början på något nytt och välkomnar solens återkomst.

Alla iranska folk firar nyår vid samma tidpunkt, oberoende av var i världen man befinner sig. Nyårsfirandet är inte starkt religiöst präglat, men Koranen och diktläsning har en plats i firandet.

I Sverige växer det persiska nyårsfirandet för varje år. Eldfesten i Kungsträdgården i Stockholm påstås i media vara det största norouz-firandet i världen.

Vanliga frågor om persiskt nyår

Firandet kan pågå i två veckor. Festligheterna börjar med Eldfesten den sista tisdagskvällen för året. Eldar tänds, som människor lekfullt hoppar över samtidigt som man läser en ramsa. Den riktigt stora festen äger rum på det gamla årets allra sista dag.

I hemmen är den traditionella dukningen haft sin (persiska för ”sju saker som börjar på s”) speciellt viktig och omfattar bland annat en guldfisk. Det sägs att när nyårsslaget hörs står guldfisken blickstill.

Norouz exemplifierar både att och hur högtider migrerar. För många människor är firandet ett sätt att manifestera sin bakgrund men också att markera den aktuella högtiden som del av det svenska samhället och kulturen.

Det persiska nyårsfirandet Norouz infaller vid vårdagjämningen. Firandet inleds med Eldfesten. Eldar tänds som människor hoppar och läser en ramsa över.

Köp biljett till museet