
Martin Perssons resedagbok
I Nordiska museets arkiv finns en mängd personliga dagböcker bevarade. Här får du se ett utdrag ur emigranten Martin Perssons resedagbok, nedtecknat den 23 april 1914 när han just anlänt till Glasgow på väg mot Amerika.

Resan till ett nytt liv
Martin Persson föddes 1890 i Blekinge och blev föräldralös som barn. Han och hans bröder auktionerades bort, men den äldsta brodern, Joel, lyckades ta sig till USA och skickade så småningom pengar hem till Martin. Våren 1914 kunde Martin också resa dit – då som frånskild tvåbarnsfar.
Hans dagbok följer resan från avfärden i Göteborg, via England, till ankomsten i USA. Den 23 april anländer han till Glasgow, där flera anteckningar görs. Med närvaro och öga för detaljer beskriver han både de människor han möter och det vardagliga livet ombord på fartyget – från samtal till måltider.
Här är mycket livlig spårvagnstrafik med fina vagnar. Varje vagn betingar ett pris av 700 pund sterling och är byggd i två våningar.
/ Martin Persson, Glasgow 23 april 1914.

En eftermiddag i staden
Dagen i Glasgow fortsätter i matens och nöjenas tecken. Efter middagsvilan blev det både biografbesök och konditorifika – enkla nöjen som beskrivs med samma noggrannhet som måltiderna, inklusive vad det kostade.
Vad hände sen?
När Martin kom fram till Amerika fortsätter han att skriva i sin dagbok och berättar bland annat om sitt arbete där. Själva resan varade från april till juli, och efter hemkomsten till Sverige gifter Martin om sig. När han avlider 1936 har han sju barn, inklusive de två döttrarna från sitt första äktenskap.

Varför skrev han resedagbok?
Att skriva resedagböcker i början av 1900-talet var inte ovanligt, särskilt bland människor som gjorde större eller mer livsomvälvande resor – som att emigrera till Amerika. Det fanns flera anledningar till att man skrev:
- För att minnas – En resa till Amerika var ofta livets största händelse. Att skriva dagbok hjälpte resenären att bevara minnen och detaljer som annars lätt skulle glömmas bort.
- För att dela med sig – Många skrev med tanken att dagboken senare skulle kunna läsas av familj och vänner hemma i Sverige. Det kunde fungera som en sorts berättelse eller rapport om hur resan gick till.
- För att bearbeta upplevelser – Dagboksskrivandet gav också en chans att reflektera över det man upplevde, särskilt i mötet med nya miljöer, människor och språk.
- Praktiska skäl – En del använde dagboken för att föra anteckningar om kostnader, adresser, kontakter eller arbetsplatser – information som kunde vara viktig senare.
Hur vanligt var det att skriva resedagbok?
Alla emigranter skrev inte dagbok – många hade begränsad skolgång eller var inte vana att skriva. Men bland dem som kunde skriva och kände ett behov att dokumentera sin resa var det inte ovanligt att de skrev. Resedagböcker finns bevarade i arkiv, museer och familjesamlingar, ofta som en del av ett större livsöde eller personarkiv.
Det var också en tid när brevskrivande stod starkt, och gränsen mellan brev och dagbok kunde vara flytande – vissa skrev dagboksliknande brev hem till släkt och vänner, andra kopierade delar av sin dagbok för att skicka hem.