Gå till innehåll

Talesätt och ordspråk

Ta sig en bläcka, inte ett vitten, en black om foten – vad betyder talesätten och vad syftar orden på? Häng med när Nordiska museet guidar dig till några ordspråk och uttryck som hänger ihop med äldre tiders föremål och redskap.

En grupp saker som finns i ordspråk: rostig fotblack, hammare och spik, ett rött öre, ett vitten, ett bleckmått och en glödlampa från Luma.
En nosring, en black om foten, en Luma, en bläcka, ett rött öre och ett vitten, känner du till vilka föremålen i talesätten är? Foto: Peter Segemark/ Nordiska museet

Vet du vad en kutting, en plugghäst och ett rött öre är? Och vad som menas med drag under galoscherna? Här får du förklaringen till några talesätt som kommer ur äldre tiders arbetsliv och vardagsliv.

”Ta sig en bläcka” betyder att ta sig en sup, att bli berusad.

En bläcka är ett äldre rymdmått för brännvin som rymmer drygt 8,2 cl. Måttet tillverkades av bleckplåt.

Att något är en black om foten betyder att något utgör ett hinder.

En black var ursprungligen en träklump som skulle hindra fångar att fly och hästar att springa i väg. Det var vanligt med tunga fotblackar av järn i stället för trä vid fångtransporter.

”Vända på kuttingen” är att försöka se saker i ett nytt perspektiv, genom att vända upp och ner på invanda tänkesätt och föreställningar. Det har också betydelsen av att skaka om och vända upp och ner på brännvinstunnan för att få veta om det finns något kvar och för få ut de sista dropparna.

En kutting är ett mindre träkärl, främst för förvaring av vätska. Ett annat ord för kutting är kagge.

”Ha häcken full” betyder att ha mycket att göra, vara överlastad med arbete. Uttrycket är känt sedan 1896.

Ordet häck kommer från lågtyskans hek, som betyder grind eller galler.

En foderhäck är en behållare med spjälor runt om att fylla med hö till kor, hästar och får. En häck kan också vara ett galler som placeras längs med vagnens sidor vid transport av hö och foder.

Galosch är en yttersko som skyddar den egentliga skon. Galoscher har funnits sedan medeltiden och tillverkades länge av trä, läder eller kork.

”Det ska bli drag under galoscherna” betyder att nu ska vi köra fort eller att sätta fart på en trög verksamhet. Det kan ha sitt ursprung i att de gummifabriker som tillverkade galoscher också tillverkade bildäck. Galoscher syftar här alltså på bildäck.

I Sverige började gummifabriker att tillverka galoscher på 1890-talet. De blev snabbt populära och en del av modet. 2010 blev de återigen en stor försäljningsvara.

Uttrycket har numera fått innebörden om du är nöjd eller inte. Det lär komma från ett tillfälle då skådespelaren Georg Dahlqvist (1807–1873) av misstag fått ut damgaloscher från teaterns garderob. När han försökte få på sig dem frågade garderobiären: Passar inte galoscherna?

Galosch är en yttersko som skyddar den egentliga skon. Galoscher har funnits sedan medeltiden och tillverkades länge av trä, läder eller kork.

”Inte ha ett rött öre” betyder att vara utan pengar. Mynt som är präglade av koppar är röda.

Öre är en mycket gammal myntenhet. Sedan Gustav Vasas tid har öre varit ett namn på präglade mynt av olika slag. Sedan 1873 utgör ett öre en hundradel av en krona, alltså ett mynt av låg valör.

Ju lägre valör desto enklare metall (från guld, silver till koppar).

”Inte ett vitten” betyder inte det minsta eller ingenting. Att inte äga ens ett vitten betyder alltså att inte äga någonting, inte ens ett silvermynt av lågt värde.

Uttrycket ”mina synpunkter var inte ett vitten värda” betyder då att synpunkterna ansågs helt värdelösa eller inte beaktades.

Ett vitten var ett vitt mynt, alltså ett silvermynt. Ordet kommer av lågtyskans witte med betydelsen vit slant. Vitten betecknade silvermynt av lågt värde.

”Rubb och stubb” betyder att ta allt, även det obetydliga och till synes värdelösa. Man kan också köpa eller sälja rubb och stubb, vilket betyder att köpa eller sälja allt. Gör man sig av med rubb och stubb, gör man sig av med allt.

Rubb är det korta, vissnade gräset eller halmstrån som står kvar på åkern efter skörden. En sådan åker kallas för stubbåker. Stubb är något som är kort och avhugget. En stubb var också länge ordet för en kort och snäv underkjol.

”Små grytor har också öron” är något vuxna säger för att påminna varandra om att små barn hör vad de säger.

Grytan är ett av de allra äldsta kokkärlen. Öronen fungerade både som handtag och fästen för att hänga grytan i över spisens eld.

”Det går upp en talgdank”, ”det går upp ett ljus”, ”det tänds ett Liljeholmens”, ”det tänds en Luma” – samtliga är uttryck för att plötsligt förstå, se ett sammanhang eller lösningen på ett problem.

En talgdank var ett ljus tillverkat av animaliskt fett. Vid slakten tog man tillvara och kokade allt fett. En talgdank var ett talgljus av sämre kvalitet.

Liljeholmen syftar på Liljeholmens Stearinfabrik AB, grundat i Stockholm 1839. Stearinljus är framställda av en blandning av animaliskt fett och palmolja. De ger ett starkare sken än talgdankens.

Luma syftar på Luma, Kooperativa förbundets glödlampfabrik, grundad i Stockholm vid 1920-talets slut.

Det finns flera talesätt med ordet skäppa. Sätter man ett ljus under en skäppa så döljer man ljuset för omvärlden.

Uppmaningen att inte sätta sitt ljus under skäppan finns i Bibeln, Matteus 5:15. Där betyder det att vi inte ska dölja våra goda gärningar utan i stället lyfta fram dem som föredöme och inspiration för andra.

I dagligt tal har uttrycket innebörden att man inte bör dölja hur kunnig eller duktig man egentligen är. Få skäppan full betyder att få skäll. Ha skäppan full betyder att ha mycket att göra.

Och vad är en skäppa? Ordet kommer av fornsvenskans skäppa. Det finns olika sorter, en såskäppa använder man för sädeskornen när man sådde för hand. Målskäppan var ett rymdmått för spannmål. Det motsvarade 1/6 tunna, det vill säga ca 25 liter. I målskäpporna kunde man också förvara spannmål.

”Ett tungt ok att bära” betyder att någon har betungande uppgifter eller ett stort ansvar. Oket är då något som är tyngande, en börda. Uttrycket finns i Bibeln, särskilt ofta i Gamla Testamentet.

Ett bärok gör det lättare att bära tungt. När tyngden är fördelad över axlarna blir det lättare att bära tunga bördor. Man lägger oket över axlarna och hänger bördan i kedjornas eller repens krokar.

”Läcka som ett såll” betyder att läcka kraftigt, till exempel som en otät båt. Läcka som ett såll betyder också att sprida information om något man borde hållit tyst om. Att ha minne som ett såll betyder att ha dåligt minne.

Ett såll är ett redskap som förr användes för grovrensning av säd. Sållets botten var tillverkat av flätade vidjor, rep eller rotting. När sållet skakas faller sädeskornen igenom men skräpet stannar kvar. En sil är också en form av såll.

”Leva i kappsäck” betyder att man flyttar ofta, bor lite provisoriskt och därför inte hinner packa upp. Uttrycket finns belagt i texter från tidigt 1900-tal.

En kappsäck var ursprungligen en mjuk tygpåse att förvara kläder i som ryttare hängde över sadelknappen. Ordet kappsäck är känt i svenskan sedan 1482. Det kan vara en direkt översättning av tyskans Mantelsack (ty. Mantel, sv. mantel, kappa).

”Bli blek som lärft” betyder att bli mycket blek eller helt vit i ansiktet.

Lärft är ett slätt, ofärgat tyg av lingarn. För att få tyget riktigt vitt kunde man lägga ut det för blekning i solen.

Numera får uttrycket ofta beskriva att något eller några hänger tätt samman. Ursprungligen hade det en ironisk innebörd, att något eller några hänger ihop trots att de egentligen inte passar bra tillsammans.

Förr var en blandning av lera och långhalm (långa halmstrån) ett byggnadsmaterial i enklare byggnader. Blandningen fungerade som fyllnadsmassa i väggar. Därefter strök man kalkbruk på dem. Lera och långhalm är inte ett särskilt stabilt byggnadsmaterial.

Uttrycket innebär att något är under omprövning eller diskussion.

En stöpslev är ett redskap för att hälla smält bly eller tenn i gjutformar. Det som är eller ligger i stöpsleven går fortfarande att forma.

Uttrycket betyder att något kommer till ett avgörande, när det verkligen gäller.

Under 1600- och 1700-talen var det vanligt att krögare skrev upp vad gästerna var skyldiga med krita på en svart tavla. Man åt och drack, och när det var dags för betalning kom det till kritan, det var alltså dags att räkna ut och avsluta affärerna.

Att ”ta på krita” eller ”köpa på krita” betyder att ta eller få något på kredit.

Ursprungligen betydde uttrycket att styra eller leda någon efter sin vilja. I dag använder vi det i betydelsen att bli lurad.

En nosring kan vara just en ring som är fäst i mulen på ett djur, eller ett tångliknande redskap. Med hjälp av en nosring går det att leda en tjur utan att riskera att komma för nära djuret och utsätta sig för faran att bli sparkad eller stångad.

”Ha en hållhake” på någon betyder att ha vissa kunskaper som man kan utnyttja för att kunna styra en annan persons handlingar.

En hållhake, eller krampa, är ett redskap för att hålla fast något i rätt läge. Ofta använda av timmermän vid husbygge.

”Dra åt tumskruvarna” betyder att man sätter press på någon.

En tumskruv är ett tortyrredskap för att tvinga och pressa fram bekännelser. Tummen placeras mellan de båda järnblecken och skruvarna dras åt. Tortyr är förbjudet i Sverige enligt lag sedan 1772.

”Inte få en syl i vädret” betyder att andra pratar så mycket att man inte lyckas sticka emellan med ett enda ord. Det är svårt att få utrymme att säga något.

En syl är ett smalt och spetsigt redskap som används inom en rad olika hantverk och slöjder. Med en syl gör man hål i läder, tyg och andra mjuka material.

Talesättet syftar på att luften bildligt uttryckt är så förtätad av ord, att inte ens en smal syl får plats.

Köp biljett till museet