Finlands nationaldag

Finlands självständighetsdag den 6 december firas som landets nationaldag, till minne av frigörelsen från Ryssland 1917. I Sverige uppmärksammas dagen på grund av den stora gruppen finsktalande som under lång tid har flyttat till Sverige, till exempel under 1600- och 1700-talen till Värmlands finnbygder och under 1960- och 70-talet. Finland var en del av Sverige fram till 1809 och svenska är ett av Finlands två nationella språk.

Bilden: Finlands flagga jämte den svenska och danska. Fotot är taget av fotografen Gunnar Lundh utanför Stockholms slott och året är 1939 (Nordiska museet NMA.0049165).

Nikolausdagen

En julprydnad föreställande St Nicolaus, använd i Österrike under förkrigsåren. Den 17 cm höga figuren kom till Sverige med en österrikisk familj under andra världskriget. Nordiska museet (NM.0313819)

Den 6 december är också Nikolausdagen som i bondesamhället allmänt ansågs kunna förutsäga vädret för resten av månaden: Det väder som Nikolaus bar, skulle sedan råda resten av december.

Nikolausdagen härstammar från katolsk tid, som firats till minne av S:t Nikolaus, ett katolskt helgon som är upprinnelsen till Jultomten. I delar av Tyskland, Nederländerna och Belgien kommer St Nikolaus eller Sinterklaas med julgodis och presenter på kvällen den 5 december.

I katolsk tradition förkroppsligar St Nicolaus godhet och givmildhet. Under medeltiden kunde man i mindre städer i Tyskland, få se mysteriespel den 6 december, då St Nicolaus skred in på torget med en getabock i ett rep. Getabocken var ingen mindre är Krampus, avbilden av Djävulen. Man kan tolka scenen som att den gode Nicolaus tämjt ondskan och spelen i mycket innebar ett symboliskt spel mellan ondska och godhet. På torgen i Tyskland var veterligen inte St Nicolaus särskilt överviktig och bar inga drag som särskilt påminner om vår tids överviktige jultomte.

Finland i Nordiska museets samlingar

Ett fotografi ur dokumentationen av migrationen från Finland till Sverige, taget 1976 i en av Stockholms norra förorter. Nordiska museets arkiv.

Många finländare som flyttade till Sverige under efterkrigstiden erbjöds arbete i tillverkningsindustrier runt om i landet, en del av dem anställdes vid Virsbo bruk i Västmanland. Historiskt sett har migration från Finland utgjort en framträdande del av den nordiska rörligheten. Den efterkrigstida immigrationen till Sverige hade en topp mot slutet av 1960-talen. Totalt kom uppemot 800.000 personer, men många av dessa återvände dock. Nettoinvandringen - de som stannade kvar - beräknas till strax under 250.000 personer. Hälften av invandringen vid denna tid utgjordes av finländare.

I Nordiska museets föremåls- och arkivsamlingar finns tydliga spår av närheten mellan Sverige och Finland. Under 1970-talet gjordes exempelvis en omfattande intervjuundersökning med finländska immigranter i Sverige. Projektet syftade till att kartlägga de finländska immigranternas assimilation, som det då uttrycktes. Intervjuerna med kringmaterial finns i museets arkiv under rubriken "Migrationen Sverige-Finland 1974-1975" (KU10583).

Datum: 
2020-12-06
2021-12-06
Logotyp för appen Årets dagar

Årets dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här