Museibyggnadens utveckling
Den egna museibyggnaden är ett av Nordiska museets viktigaste föremål att förvalta och bevara. Vi arbetar långsiktigt med att förädla den för framtiden efter en flerårig utvecklingsplan och håller öppet som vanligt. Här kan du följa processen.
Byggd som museum i det sena 1800-talet
Stiftelsen Nordiska museet äger och förvaltar själv sin museibyggnad, som är ritad och uppförd för att vara just Nordiska museet. Så är inte alltid fallet för musei- och utställningsverksamheter. Byggnadsverket Nordiska museet är ritat av arkitekt Isak Gustaf Clason och byggnadsminne enligt lagen om kulturminnen sedan 2008.
Nordiska museet tog lång till att färdigställa, från arkitekttävling 1883 till invigning 1907. Arkitekturen knyter an till flera historiska byggnadsformer och är inspirerad av tidens europeiska museer: en monumentalbyggnad med gallerivåningar kring en vidsträckt hall, som innebär många trapphus och stora avstånd.
Samtidigt fanns visserligen för tiden moderna innovationer som hissar med från början. Men endast två – med plats för några besökare och en konduktör i vardera.
I dag är byggnaden historisk, för att den så tydligt manifesterar sin egen tid.
Förädling för vår tid och eftervärlden
Det vi under 2000-talet omsorgsfullt arbetar med är att förädla byggnaden för såväl nutidens som framtidens besökare.
Vad är klart?
Första kapitlet: välkomnande bakgård
I decennier var museets bakgård stängd och omgärdad av ett högt plank med taggtråd. Idag har den fått liv och välkomnar dig till museet i en utformning gjord i samarbete med Bach arkitekter, Wi landskap, Kungliga Djurgårdens Förvaltning och Länsstyrelsen i Stockholm.
Växterna på Bakgården
Formklippta lindar, spaljerade fruktträd, planteringar, klätterväxter och ett valnötsträd bildar väggar och tak till ett urbant vardagsrum utomhus.
Kafé & bar i Lusknäppen
Den lilla tegelbyggnaden på bakgården användes under museets tidiga år för att desinficera museiföremål. ”Lusknäppen”, som museets personal alltid kallat den, har blivit kafé och bar med servering. Både inomhus och utomhus under lindarnas bladverk.
Valnöt, museets vårdträd
Enligt en nordisk tradition från slutet av 1800-talet, när gårdsplanen fick en öppnare utformning, planterades ofta ett vårdträd på gården. I samband med öppningen av museets bakgård planterade vi ett valnötsträd här.
Sickis, museets gårdshund
Under valnötsträdet kan du hälsa på museets gårdshund Sickis, förevigad som staty i brons av skulptören Eva Fornåå. Lapphunden Sickis har funnits på riktigt och kom till museet som gåva (med tanken att bli uppstoppad och visas på museet, men Sickis blev istället en mycket omtyckt gårdshund.)
Äppelträd i gåva från det danska kungaparet
När det danska kungaparet var på statsbesök i maj 2024 ingick ett besök på Nordiska museet i sällskap med de svenska kunga- och kronprinsessparen. I samband med besöket skänkte och planterade det danska kungaparet ett äppelträd från Gråsten slot på södra Jylland. Sorten heter Gråsten gul.
Andra kapitlet: ny entré med samisk inspiration
Nästa kapitel leder dig vidare in i byggnaden. I juni 2020 stod entrén och konstverket Two directions klar. Entrén ligger i markplan på museets bakgård. Utbyggnaden är ritad av arkitekt Lone-Pia Bach, Bach Arkitekter.
Den konstnärliga gestaltningen i portalen är gjord av finsksamiska Outi Pieski. Hon hämtade inspiration från en samisk sked i museets samlingar. Marja Helanders videoverk Birds in the earth visar dig in i museet.
Öppet entréplan i marknivå
Sedan 2020 är vårt tillgängliga entréplan i marknivå klart. Här finns inga trösklar och du har nära till garderob, toalett för rörelsehindrade och hiss. Dessutom hade vi redan 2018 flyttat hit vår museibutik som då fick ny inredning av JOYN studio.
Alldeles innanför museibutiken hittar du arkiv och bibliotek. Du behöver inte betala entré för att besöka butiken, arkivet och biblioteket.
Ett dräktmagasin blev interaktiv upplevelse för barn
Samma år invigde vi också Tidsvalvet, vår storsatsning för alla från 8 år här, längst ned bland museets källarvalv.
Det som på ritningar kallades Kyrksalen ligger rakt under Gustav Vasa-statyn och var tänkt för att visa äldre kyrkliga föremål. Sedan många år var en stor dräktsamling förvarad här.
Nu flyttade vi 21 000 föremål till ändamålsenliga magasin och förvandlade salen till en interaktiv museiupplevelse om barnens egen historia, från 1870-talet till idag.
Tredje kapitlet: Rymlig hiss och bro kompletterar trapphusen
Under jubileumsåret 2023, då Nordiska museet fyllde 150 år, förberedde vi vår största utställning någonsin: en ny permanent huvudutställning där du vandrar genom livet i Norden och fem sekel. Den sträcker sig genom hela översta våningen i museibyggnaden.
För att erbjuda varje besökare en tillgänglig upplevelse genomförde vi två viktiga satsningar. De hjälper dig både att ta dig runt och att lättare orientera dig i den väldiga museibyggnaden.
Gångbro med utsikt istället för trappor
För att ta dig hela vägen runt översta våningen behövde du tidigare gå i trappor i en passage vid den på originalritningarna så kallade Kröningsläktaren. Nu gör en ny gångbro vägen genom utställningen helt tillgänglig.
När du går över Jubileumsbron, ser du ut över Stora hallen mot Carl Milles Gustav Vasa-staty åt väster och ut över vattnet mot öster genom ett stort fönsterparti.
Rymlig hiss för många besökare
En rymlig hiss kompletterar nu byggnadens två enda mindre hissar. Den nya större hissen tar dig från Stora hallen upp till utställningarna och Nordbor på översta våningen.
Blinkning till Clason och hans intresse för ingenjörskonsten
Hissen och bron är utformade med inspiration av Isak Gustaf Clasons val av material och kulörer i museibyggnaden och hans intresse för ingenjörskonsten: De är båda stora, råa stålkonstruktioner – bron är gestaltad som en hängbro för att ge rumslighet åt rymden över Kröningsläktaren. Hissens mekanik är blottad och bjuder glimtar av utsikten utanför schaktet.
Kulörer och typografiska detaljer ur byggnaden
För att harmoniera med material och kulörer i byggnaden har museet tagit fram en egen patenterad färgpalett. Ett system med kulörer hämtade ut byggnadens historia är kompletterade med samtida kontrastfärger i en serie färgpar. Färgpaletten återkommer konsekvent i museets uttryck genom den grafiska och visuella identiteten.
Bron är infärgad i NM Vit Puts, hämtad ur innerväggar och valv. Hissen har samma kulör som ståldörrar i byggnaden, en dov olivgrön nyans patenterad som NM Kaféflygeln.
Hissen och bron lånar också detaljer från museets typografiska historia. Både hissens och brons stålkonstruktion har utsmyckning där Nordiska museets symbol, ett så kallat fyrpass som fanns i originalsigillet, bildar ett mönster. Ordet hiss har fått samma karakteristiska typografi som den i originalgravyrer i byggnaden.
Jubileumsbron och hissen är ritade av Fahlander arkitekter, projektering i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholm. Jubileumsbron invigdes på museets 150-årsdag den 24 oktober 2023 av kulturministern.
-
Jubileumsbron invigdes på museets 150-årsdag 24 oktober 2023. Foto: Emil Fagander/ Nordiska museet -
Nordiska museets Jubileumsbro från 2023. Foto: Emil Fagander/ Nordiska museet -
Nordiska museets Jubileumsbro från 2023. Foto: Emil Fagander/ Nordiska museet -
Finsksamiska konstnären Outi Pieski står bakom den konstnärliga gestaltningen i entrén. Inspiration till mönsterbilden kommer från en samisk sked i Nordiska museets samlingar. -
Outi Pieski under arbetet med gestaltningen av Nordiska museets nya entré i markplan. Foto: Karolina Kristensson, Nordiska museet -
Kafé Lusknäppen på Nordiska museets bakgård.
Stenfriser och planteringar framför museet
Under senhösten 2024 fick marken framför museet mot Djurgårdsvägen ny utsmyckning i form av planteringar, stenfriser och skulptur.
När du står framför Nordiska museet, omgiven av enorma lindar och kastanjer och blickar mot trappan upp mot den monumentala byggnaden slås du av de storslagna proportionerna.
För en mer mänsklig skala och sänka perspektivet, är nu lägre fågelbärsträd planterade för att rimma med byggnadens naturliga symmetri. Parkbänkar har fått Nordiska museets patenterade vinröda kulör NM Röd kalksten, hämtad ur ölandsstenen i Stora hallens golv.
LBF är markentreprenör tillsammans med underleverantörer. Projektet skedde i samarbete med landskapsarkitekter WiLandskap.
Vad är på gång?
Just nu förbereder vi ett av museets allra vackraste rum till en lokal att hyra för möten och event. Det ligger i byggnadens södra gavel, som Isak Gustaf Clason kallar Kaféflygeln i originalritningarna.
Ursprungstanken var ett kafé för besökare, i flödande dagsljusinsläpp från höga fönster med låg bröstning att blicka ut genom i tre väderstreck.
Genom åren har Kaféflygeln fungerat som rum för såväl föremålsvård som museibutik och klassrum för skolbarn från Ukraina. Nu dedikerar vi det till att bli en salong att mötas i för en rad möjliga sammanhang.
Du får veta mer under våren 2025.
Tilllåt cookies så kan du se videon
En rundtur i, utanför och ovanför Nordiska museet på Djurgården i Stockholm.