Nordiska museet har en av de största kulturhistoriska bildsamlingarna i Norden. Alltsedan starten har museet samlat fotografi, konst, vykort, bildtryck med mera. Museet har även producerat egna filmer och tillförts film som gåvor. Fältarbeten och andra dokumentationer har avsevärt utökat bildsamlingarna, och under senare årtionden har stora enskilda fotografarkiv och fotosamlingar från företag, föreningar och institutioner förvärvats.
Det ämnesordnade bildarkivet har vuxit fram successivt. En stor del av fotografierna är tagna av museets tjänstemän, till exempel Nils Keyland som redan på 1880-talet dokumenterade värmländskt folkliv. Innehållet speglar museets verksamhet och berättar samtidigt om Sveriges utveckling från bondesamhälle till industrination genom bilder som visar teknik, fest, vardag, mat, mode, hantverk och mycket annat.
Museets fältundersökningar, särskilt de så kallade byundersökningarna, har resulterat i uppteckningar, beskrivningar, ritningar, fotografier och kartor. Detta material återfinns i den topografiskt ordnade bildsamlingen. Landsortens bebyggelse söks på landskap, socken, by och gård. Det finns även en serie med bild- och kartmaterial över svenska städer.
Nordiska museet har flera olika typer av fotografiska samlingar, bland annat Aero-Materiel, Hemmens Forskningsinstitut och Svenska Turistföreningen.
Nordiska museet har utvecklat och underhåller Fotografregistret (Sverige), tidigare Nationella fotografregistret, med information om närmare 2700 svenska fotografer.