Jenny Lind - superstjärna

Utställningsperiod: 
Tills vidare

I en mindre pop-up-utställning får du bekanta dig med vår första superstjärna. Den 6 oktober 1820 föddes Jenny Lind som kom att bli en av världens mest firade och älskade sångerskor och ett kulturellt och medialt fenomen. Dåtidens publik vittnade om en gudomlig röst, intensivt skådespeleri och en alldeles speciell utstrålning.

Sveriges första stora musikexport

Jenny Lind utnämndes till hovsångerska redan som nittonåring och sjöng på de största scenerna i Sverige, Tyskland, Österrike, Danmark, England och USA. Trots att väldigt få hade sett eller ens hört Jenny sjunga var hennes stjärnstatus enorm och det blev publikkaos var hon än befann sig. Under en utsåld konsertturné i USA och Kanada 1850–51 lanserades hon som ”The Swedish Nightingale”. När hon anlände till New York stod drygt 25 000 personer på kajen för att få se en skymt av henne.

En askungesaga

Jenny Linds livsberättelse är en askungesaga. Hon föddes fattig, oönskad och utanför äktenskapet i Stockholm den 6 oktober 1820. Placerad i en fosterfamilj upptäcktes Jenny som åttaåring och debuten på Kungliga Operan nio år senare var en succé.  Dåtidens publik vittnade om en gudomlig röst, intensivt skådespeleri och en alldeles speciell utstrålning.

Jennyism

Jenny Lind slog igenom i en tid då fokus alltmer kretsade kring individen, vilket gjorde att hennes stjärnstatus växte till enorma proportioner.  Den banbrytande marknadsföringen av Linds ”personliga image” skapade publikhysteri.  Fenomenet Jennyismen förmedlades i press och genom otaliga produkter: Jenny Lind-handskar och mössor, frisyrer, sjalar och teatrar, stolar, pianon, cigarrer, till och med sånger namngavs efter Jenny Lind. I museets samling finns många föremål som uppges ha tillhört henne, vilket visar på hur alldagliga ting blir magiska när de möjligen har vidrörts av en celebritet.

I utställningen ser du bland annat en stol och exempel på Jenny Lind-pappersdocka med tillhörande dräkter från olika huvudroller.

Ett skyltfönster in till modesamlingen

Nordiska museets mode-pop up är en serie tillfälliga utställningar som visar kläder ur museets samlingar i två av Stora hallens valvmontrar. Föremålen speglar samlingens bredd och kommenterar både aktuella teman och historiska perspektiv – här kan du se kläder som burits för flera hundra år sedan bredvid plagg från samtida nordiska designers.

Under de senaste två åren har pop up-en bland annat visat samtida design av Martin Bergström, Guldknappenvinnande mode och en festklänning som bars vid det storslagna firandet av Expedition Vegas hemkomst i april 1880. Den senaste knöt an till 100-årsjubileet för kvinnlig rösträtt och visade föremål och dräkt som speglar kvinnors kamp om frihet och självständighet, som ”Den ultimata knytblusen” formgiven av Sara Danius och Camilla Thulin, tillsammans med en reformdräkt från 1886 formgiven av Hanna Winge.

  • Jenny Lind var vår första superstjärna under 1800-talet.
  • Jenny Lind – superstjärna. Foto: Peter Segemark/Nordiska museet
  • Jenny Lind – superstjärna. Foto: Peter Segemark/Nordiska museet
  • Jenny Lind – superstjärna. Foto: Peter Segemark/Nordiska museet
  • Jenny Lind-pappersdocka med tillhörande kostymer ur olika huvudroller. Foto: Nordiska museet
  • 100-årsfirande av kvinnlig rösträtt: Sverigedräkt formgiven av Märta Jörgensen 1903 nm.0311361-nm.0311364, reformfestdräkt formgiven av Hanna Winge 1886 nm.0196603 A-B, fornnordiskt inspirerad dräkt formgiven av Hanna Winge, buren 1885 nm.0991004 A-C. Foto: Peter Segemark och Karolina Kristensson/ Nordiska museet.
  • Jenny Lind – superstjärna. Foto: Peter Segemark/Nordiska museet
  • Jenny Lind – superstjärna. Foto: Peter Segemark/Nordiska museet
  • 100-årsfirande av kvinnlig rösträtt: Rösträttskedja av förgyllt silver, varje plakett har namnet på en svensk ort graverat på baksidan. Gåva av de lokala rösträttsföreningar som bildades i anslutning till Ann Margret Holmgrens föredrag. Tillverkat av C.G. Hallbergs Guldsmeds AB 1910, nm.0223174. Foto: Peter Segemark och Karolina Kristensson/ Nordiska museet.
  • 100-årsfirande av kvinnlig rösträtt: Porträtt av Ann Margret Holmgren (1850-1940) publicerat i Svensk Damtidning 1930 i samband med hennes 80-årsdag. På porträttet bär hon rösträttskedjan om halsen. Reprofoto ur Svensk Damtidning, nr 7 1930. Foto: Peter Segemark och Karolina Kristensson/ Nordiska museet.
  • Klänning. NM.0332426 i jaquardvävt siden som bars av fru Anna Palander vid festen på Stockholms slott för Expedition Vegas återkomst 1880. Foto: Peter Segemark och Karolina Kristensson/ Nordiska museet.
  • Blomsterglädje: Klänning från kollektionen Pixie Mixie, 2017. Sverige och England. Polyester voile och siden. gåva av Martin Bergström nm.2018:33–1. Foto: Peter Segemark och Karolina Kristensson/ Nordiska museet.
  • Blomsterglädje: Tapet från kollektion Flora Hysterica, 2017. Sverige. Papper. Martin Bergström för Photowall. gåva av Martin Bergström nm.2018:33–2. Foto: Peter Segemark och Karolina Kristensson/ Nordiska museet.
  • Guldknappen 2017: Klänning i design Elin Kling och Karl Lindman för Totême. Foto: Peter Segemark och Karolina Kristensson/ Nordiska museet.
  • Guldknappen 2017: Skor och väskor design Maj-La Pizzelli och Jonas Clason för ATP Atelier. Foto: Peter Segemark och Karolina Kristensson/ Nordiska museet.