- Besök oss
- Evenemang
- Utställningar
- Slott och gårdar
- Kunskap och samlingar
- Om Nordiska museet
- Sök
Här får du veta mer om årets högtider, helgdagar, traditioner, seder och bruk. När och varför firar vi och på vilka sätt?
Påsken är kristenhetens mest betydelsefulla helg. Påskens religiösa budskap är att påminna om Jesus lidande, död och återuppståndelse. Också inom judisk tro har påsken mycket stor betydelse, men firas till åminnelse av judarnas uttåg ur Egypten.
Midsommar är den kanske viktigaste högtiden i Sverige, vid sidan av julen. Midsommaren, liksom midsommarstången, går tillbaka till ett mycket gammalt högtidlighållande av sommaren och växtligheten.
Sveriges nationaldag firas sedan 1893 till åminnelse av Gustav Vasas val till kung 1523 och av 1809 års regeringsform. Den blev officiellt Sveriges nationaldag 1983. Innan dess kallades den för svenska flaggans dag.
Luciafirandet i Sverige med en ljusbeprydd lucia i procession är en modern tradition som tog fart under 1920-talet. I de högre stånden fanns sedan 1700-talet dock ett luciafirande som i någon mån liknar vår tids.
Advent är en kyrkohelg som infaller fyra söndagar före julafton. Den inleder julen men också kyrkoåret. Ordet advent betyder ankomst på latin.
I den nordiska jultraditionen är julafton höjdpunkten. Denna dag kommer jultomten, som i Sverige är en blandning mellan St Nicolaus och den svenska gårdstomten.
Nyårsfirande är känt i det sentida svenska bondesamhället liksom i vår tid. Man vakade in det nya året och sköt skott med bössor. Ville man veta hur det kommande året skulle gestalta sig så var detta en bra tid för att förutsäga det.
