Årets dagar

Högtider och märkesdagar

Välkommen till Årets dagar

Här berättas ingående om årets högtider, helgdagar, traditioner, seder och bruk - när, hur och varför?


Påsken

Påsken är kristenhetens mest betydelsefulla helg. Påskens religiösa budskap är att påminna om Jesus lidande, död och återuppståndelse. Också inom judisk tro har påsken mycket stor betydelse, men firas till åminnelse av judarnas uttåg ur Egypten.

Midsommarafton

Midsommar är den kanske viktigaste högtiden i Sverige, vid sidan av julen. Midsommaren, liksom midsommarstången, går tillbaka till ett mycket gammalt högtidlighållande av sommaren och växtligheten.

Sveriges nationaldag

Sveriges nationaldag firas sedan 1893 till åminnelse av Gustav Vasas val till kung 1523 och av 1809 års regeringsform. Den blev officiellt Sveriges nationaldag 1983. Innan dess kallades den för svenska flaggans dag.

Lucia

Luciafirandet i Sverige med en ljusbeprydd lucia i procession är en modern tradition som tog fart under 1920-talet. I de högre stånden fanns sedan 1700-talet dock ett luciafirande som i någon mån liknar vår tids.

Advent

Advent är en kyrkohelg som infaller fyra söndagar före julafton. Den inleder julen men också kyrkoåret. Ordet advent betyder ankomst på latin.

Julafton

I den nordiska jultraditionen är julafton höjdpunkten. Denna dag kommer jultomten, som i Sverige är en blandning mellan St Nicolaus och den svenska gårdstomten.

Nyårsafton

Nyårsfirande är känt i det sentida svenska bondesamhället liksom i vår tid. Man vakade in det nya året och sköt skott med bössor. Ville man veta hur det kommande året skulle gestalta sig så var detta en bra tid för att förutsäga det.

Årets Dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här

Gustav Adolfsdagen

Datum: 
2021-11-06
Gustav Adolfsdagen firades först under 1800-talet. Den tillkom med anledning av 200-årsminnet av Gustav II Adolfs död 1632. Den märks vanligen genom att konditorierna bakar särskilda bakverk. I det förindustriella samhället var dagen helt okänd som festdag. Bilden: Målning företällande Gustav II Adolfs död på bår. Konstnären okänd. Ur Nordiska museets samlingar.

Mårtensgås

Datum: 
2021-11-10
Seden att äta gås på mårtensafton är känd sedan 1500-talet hos de högre stånden i hela Sverige. Först mot slutet av 1800-talet spreds gås som festmat, i takt med ökat välstånd. I vår tid förknippas gåsätande med Skåne, vilket är en sen företeelse. Dagen har namn efter helgonet Martin, ett namn som i Sverige ombildats till Mårten. S:t Martins attribut var en gås. Foto: Hans Malmberg, Nordiska...

Klemensmäss

Datum: 
2021-11-23
Även denna dag har på många håll ansetts som vinterns startpunkt. Om Klemens är mild, så blir vintern också mild. Tiden mellan Klemensmäss och Tomasmäss (21 december) sågs som lämplig för grisslakten. Den skedde som regel när det var kallt och köttet kunde bevaras bättre. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska museet.

Söndagen före advent

I den kyrkliga kalendern kallas denna dag för domsöndagen, med den yttersta domen som tema. Den yttersta domen gav avtryck även i vädertydorna. Från Småland finns en minnesregel som säger att ”siken leker till den yttersta domen”. Eller så sades det att när den yttersta domen kommer, så är det slut med sikfisket. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet...

Katarinadagen

Datum: 
2021-11-25
Köld på Katarina varslade om köld under kommande vinter. Kallt blir det ”när Klämmet (Klemens) och Katarina klämmer ihop”, det vill säga när det varit kallt mellan den 23 och 25 november. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska museet.

Andersdagen

Datum: 
2021-11-30
”Om Anders braskar, skall julen slaska” är en av våra mest berömda minnesregler för väder. Om Andersdagen är så kall att det knastrar, blir det slaskväder under julen. I Medelpad sades det att man skulle slakta hundar denna dag, därför att det var bäst för bevarandet av skinnet. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska...

1:a advent

Datum: 
2021-11-28
Med advent inleds för många julfirandet. Advent infaller under de fyra söndagarna före julafton och inleder även det kristna kyrkoåret. Ordet advent är latin för ”ankomst” och anspelar på Jesu födelse. Bilden: Foto KW Gullers, Nordiska museet

Adventskalendern

Den tryckta adventskalendern har tysk förebild. Den spreds i Sverige under 1930-talet och riktades till barn. 1956 sändes den första Adventskalendern i Sveriges Radio och 1960 kom den första TV-sändningen. Namnet ändrades under 1960-talet till Julkalendern. Den genom tiderna mest populära julkalendern var "Teskedsgumman" från 1967. Bilden: Ett utsnitt av Aina Stenberg MasOlles välkända motiv på...

Finlands nationaldag

Datum: 
2021-12-06
Finlands självständighetsdag den 6 december firas som landets nationaldag, till minne av frigörelsen från Ryssland 1917. I Sverige uppmärksammas dagen på grund av den stora gruppen finsktalande som under lång tid har flyttat till Sverige, till exempel under 1600- och 1700-talen till Värmlands finnbygder och under 1960- och 70-talet. Finland var en del av Sverige fram till 1809 och svenska är ett...

2:a advent

Datum: 
2021-12-05
Advent är en kyrkohelg som infaller fyra söndagar före julafton. Den inleder julen men också det kristna kyrkoåret. Även om julförberedelser nuförtiden påbörjas ännu tidigare, så utgör advent ännu en markering att julen närmar sig. Ordet advent betyder ankomst på latin.

Sidor