Årets dagar

Högtider och märkesdagar

Välkommen till Årets dagar

Här berättas ingående om årets högtider, helgdagar, traditioner, seder och bruk - när, hur och varför?


Påsken

Påsken är kristenhetens mest betydelsefulla helg. Påskens religiösa budskap är att påminna om Jesus lidande, död och återuppståndelse. Också inom judisk tro har påsken mycket stor betydelse, men firas till åminnelse av judarnas uttåg ur Egypten.

Midsommarafton

Midsommar är den kanske viktigaste högtiden i Sverige, vid sidan av julen. Midsommaren, liksom midsommarstången, går tillbaka till ett mycket gammalt högtidlighållande av sommaren och växtligheten.

Sveriges nationaldag

Sveriges nationaldag firas sedan 1893 till åminnelse av Gustav Vasas val till kung 1523 och av 1809 års regeringsform. Den blev officiellt Sveriges nationaldag 1983. Innan dess kallades den för svenska flaggans dag.

Lucia

Luciafirandet i Sverige med en ljusbeprydd lucia i procession är en modern tradition som tog fart under 1920-talet. I de högre stånden fanns sedan 1700-talet dock ett luciafirande som i någon mån liknar vår tids.

Advent

Advent är en kyrkohelg som infaller fyra söndagar före julafton. Den inleder julen men också kyrkoåret. Ordet advent betyder ankomst på latin.

Julafton

I den nordiska jultraditionen är julafton höjdpunkten. Denna dag kommer jultomten, som i Sverige är en blandning mellan St Nicolaus och den svenska gårdstomten.

Nyårsafton

Nyårsfirande är känt i det sentida svenska bondesamhället liksom i vår tid. Man vakade in det nya året och sköt skott med bössor. Ville man veta hur det kommande året skulle gestalta sig så var detta en bra tid för att förutsäga det.

Årets Dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här

Nobeldagen

Datum: 
2021-12-10
Nobeldagen kallas numera allmänt den dag då Nobelpriset delas ut i Stockholm. Dagen är en officiell flaggdag och dagen för en av de mest högtidliga och berömda festerna i Sverige. Under senare tid har allt fler ordnat egna Nobelfester, gärna med högtidsdräkt, lyxmat och champagne. Människor härmar ceremonin som sänds i tv, och man deltar i skålarna och i festen. Bilden: Nobelfestligheterna i...

Lucia

Datum: 
2021-12-13
Luciafirandet i dess nuvarande form är en tämligen modern tradition som blev populär under 1920-talet. I de högre stånden fanns det dock under 1700- och 1800-talen ett firande som i viss mån liknar vår tids. I bondesamhället förknippades lucianatten mest med övernaturliga väsen. Luciadagen gav även möjlighet att förutspå det kommande året. Bilden: Luciafest i en privatskoleklass i Göteborg, 1906...

3:e advent

Datum: 
2021-12-12
Advent är en kyrkohelg som infaller fyra söndagar före julafton. Den inleder julen men också det kristna kyrkoåret. Även om julförberedelser nuförtiden påbörjas ännu tidigare, så utgör advent ännu en markering att julen närmar sig. Ordet advent betyder ankomst på latin. Bild: Adventsljusstake från 1934. Foto: Ridde, Johansson, Nordiska museet.

Tomasmäss och Vintersolstånd

Datum: 
2021-12-21
Tomasmässan, en dag med anor från den katolska tiden, var en dag när julmaten avsmakades. Vintersolståndet hade ingen känd betydelse i bondesamhället. Föreställningen om att det i förkristen tid fanns ett midvinterblot måste man ur forskningssynpunkt avfärda, eftersom det saknas belägg och källor. Vintersolståndet har dock nuförtiden fått en viss massmedial betydelse. Bilden: Vinterbild av nedre...

4:e advent

Datum: 
2021-12-19
Advent är en kyrkohelg som infaller fyra söndagar före julafton. Den inleder julen men också det kristna kyrkoåret. Även om julförberedelser nuförtiden påbörjas ännu tidigare, så utgör advent ännu en markering att julen närmar sig. Ordet advent betyder ankomst på latin.

Julafton

Datum: 
2021-12-24
I den nordiska jultraditionen är julafton höjdpunkten. Denna dag kommer jultomten, som i Sverige är en blandning mellan St Nicolaus och den svenska gårdstomten. I den mån julklappar delades ut förr i tiden, så överlämnades de av julbocken. I bondesamhället var julafton den allra högtidligaste dagen, som påminde om Jesu födelse. Huset var städat, redskapen iordningställda och arbetet avslutat...

Juldagarna

Jultiden innebar också iakttagelser och förutsägelser om vädret. Så långt före jul som det var rim (frost) på träden, så långt före midsommar var det lämpligt att så. Om skogen under julveckan är snörik, blir det ett gott sädesår. ”Julasommar och fåglasång, påskavinter och släagång” betyder att en mild vinter innebär en kall och vintrig påsk.

Jullekar

På många håll i bondesamhället ägnades dagarna mellan julen och nyår till att besöka vänner och släkt. I de norra delarna av Sverige omvittnas hur familjer lekte med halmdockor som kastades bakåt mellan benen, till nästa person. Bilden:Halmdocka från Jämtland. Kropp av halm, ansikte ritat på bomullstyg lindat med rött silke. Mössa av röd satin. Nordiska museets föremål Inv nr NM.02151529. Foto:...

Nyårsafton

Datum: 
2021-12-31
Nyårsfirande är känt i det sentida svenska bondesamhället liksom i vår tid. Man vakade in det nya året och sköt skott med bössor. Ville man veta hur det kommande året skulle gestalta sig så var detta en bra tid för att förutsäga det. Bilden: Nyårsfyverkerier. Foto: Mark Markefeldt, Nordiska museet.

Persiskt nyår

Datum: 
2022-03-21
Det persiska nyårsfirandet markerar början på något nytt. Firandet kan pågå i två veckor. Festligheterna börjar med Eldfesten den sista tisdagkvällen för året. Eldar tänds, som människor lekfullt hoppar över samtidigt som man läser en ramsa. Den riktigt stora festen äger rum på det gamla årets allra sista dag. I hemmen är dukningen (hafsin) speciellt viktig och omfattar bland annat en guldfisk...

Sidor