Årets dagar

Högtider och märkesdagar

Välkommen till Årets dagar

Här berättas ingående om årets högtider, helgdagar, traditioner, seder och bruk - när, hur och varför?

Nyårsafton

Nyårsfirande är känt i det sentida svenska bondesamhället liksom i vår tid. Man vakade in det nya året och sköt skott med bössor. Ville man veta hur det kommande året skulle gestalta sig så var detta en bra tid för att förutsäga det.

Påsken

Påsken är kristenhetens mest betydelsefulla helg. Påskens religiösa budskap är att påminna om Jesus lidande, död och återuppståndelse. Också inom judisk tro har påsken mycket stor betydelse, men firas till åminnelse av judarnas uttåg ur Egypten.

Sveriges nationaldag

Sveriges nationaldag firas sedan 1893 till minne av Gustav Vasas val till kung 1523. Den blev officiell helgdag 1983. Innan dess kallades den för svenska flaggans dag.

Midsommarafton

Midsommar är den kanske viktigaste högtiden i Sverige, vid sidan av julen. Midsommaren, liksom midsommarstången, går tillbaka till ett mycket gammalt högtidlighållande av sommaren och växtligheten.

Julafton

I den nordiska jultraditionen är julafton höjdpunkten. Denna dag kommer jultomten, som i Sverige är en blandning mellan St Nicolaus och den svenska gårdstomten.

Årets Dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här

Per, Petri fängelse

Regn denna dag gav en ännu längre regnperiod, tänkte man sig. Petri fängelse inföll när potatisen var klar att skörda och därför förknippas dagen med att äta färsk, rå potatis. I Halland är det också en märkesdag för ålfiske. Namnet Petri fängelse går tillbaka till Apostlagärningarnas berättelse om hur en Herrens ängel kommer in i det fängelse där aposteln Petrus sitter kedjad och löser hans...

Rötmånad

Perioden infaller i slutet av juli och in i augusti. I bondesamhället fanns vissa föreställningar kopplade till denna period, till exempel att djuren kunde föda missbildade ungar. Maten var ofta mer svårförvarad och kunde då liksom nu härskna snabbare än annars. Bilden: Fotoillustration till artikel om hur maten bäst förvaras ur Tidskriften Hem och Fritid,1969. Foto: Karl Erik Granath, Nordiska...

Kräftpremiären

Kräftpremiären den 7 augusti har sitt ursprung i ett förbud mot kräftfiske mellan november och den 7 augusti. Dagen är inledningen till en festperiod i Sverige, då vi äter kräftor och dricker snaps. Kräftskivans ursprung är 1900-talets första decennier. Kräftor åts inte i mängd i bondesamhället, men fungerade ibland som fastemat. Kräftfesten är en av de högtider som mest förknippas med svensk...

Larsdagen

Vid Larsdagen skulle slåttern vara över – den som gjorde det därefter förlorade halva skörden (Skåne). Ibland kallades dagen ”sultne Lars” (hungrige Lars) eftersom man inte alltid hade något att äta innan den nya skörden var bärgad. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska museet.

Klaradagen

"Om det regnar på Klaradagen, blir det också en regnig höst." (Skåne) Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska museet.

Marie himmelsfärd

I tidig katolsk trosuppfattning föreställde man sig att jungfru Maria med kropp och själ upptagits i himlen. Den 15 augusti kallas Marie himmelsfärd, möjligen som en följd av denna uppfattning. Dagen har såvitt känt inte haft någon religiös betydelse i bondesamhället, men har förknippats med vädertydor. Regnar det denna dag, så väntas det regna i två veckor framåt (östra Sverige). Bilden:...

Surströmmingspremiären

Surströmmingspremiären är startskottet för konsumtion av en maträtt som många är minst sagt ambivalenta inför. Surströmming innebär att strömmingen är fermenterad (jäst) och därför får den speciella doft som många väjer för. Surströmming förknippas oftast med norra delen av Sverige, men äts på flera platser tillsammans med tunnbröd, lök och kanske snaps.

Brynolfdagen

Denna dag skulle höskörden vara avslutad, en uppfattning som noterats på många håll i Sverige. Efter ”brynnelsmässan”, som dagen dialektalt kallades, gick det inte längre att vässa liarna. Med andra ord betyder detta att den som inte hunnit skörda nu, förlorade den ej bärgade skörden. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©...

Magnusdagen

Magnusdagen förknippades med sådd av höstrågen, som skulle sås denna dag. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska museet.

Samuelsdagen

Samuelsdagen är i likhet med andra dagar i mitten av augusti en märkesdag för rågsådd. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska museet.

Sidor