Årets dagar

Högtider och märkesdagar

Välkommen till Årets dagar

Här berättas ingående om årets högtider, helgdagar, traditioner, seder och bruk - när, hur och varför?


Påsken

Påsken är kristenhetens mest betydelsefulla helg. Påskens religiösa budskap är att påminna om Jesus lidande, död och återuppståndelse. Också inom judisk tro har påsken mycket stor betydelse, men firas till åminnelse av judarnas uttåg ur Egypten.

Midsommarafton

Midsommar är den kanske viktigaste högtiden i Sverige, vid sidan av julen. Midsommaren, liksom midsommarstången, går tillbaka till ett mycket gammalt högtidlighållande av sommaren och växtligheten.

Sveriges nationaldag

Sveriges nationaldag firas sedan 1893 till åminnelse av Gustav Vasas val till kung 1523 och av 1809 års regeringsform. Den blev officiellt Sveriges nationaldag 1983. Innan dess kallades den för svenska flaggans dag.

Lucia

Luciafirandet i Sverige med en ljusbeprydd lucia i procession är en modern tradition som tog fart under 1920-talet. I de högre stånden fanns sedan 1700-talet dock ett luciafirande som i någon mån liknar vår tids.

Advent

Advent är en kyrkohelg som infaller fyra söndagar före julafton. Den inleder julen men också kyrkoåret. Ordet advent betyder ankomst på latin.

Julafton

I den nordiska jultraditionen är julafton höjdpunkten. Denna dag kommer jultomten, som i Sverige är en blandning mellan St Nicolaus och den svenska gårdstomten.

Nyårsafton

Nyårsfirande är känt i det sentida svenska bondesamhället liksom i vår tid. Man vakade in det nya året och sköt skott med bössor. Ville man veta hur det kommande året skulle gestalta sig så var detta en bra tid för att förutsäga det.

Årets Dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här

Bartolomeusdagen

Datum: 
2021-08-24
Vid Bartolomeus skulle slåttern vara över. Nu var det dags för skörden av andra grödor, en intensiv tid. Till Bartolomeus var det viktigt att ha skördat tillräckligt så att det fanns utsäde till kommande vår. På många håll var det risk för frostnätter redan vid denna tidpunkt, och frosten förstörde skörden. Nu skulle löken tas upp, och på vissa håll markerade dagen slakt av getter...

Lovisadagen

Datum: 
2021-08-25
”Kall-Lovisa” var fruktad, särskilt i de norra delarna av Sverige, för att vara en dag som kunde bära med sig frost. Om natten mot Lovisa var kall, måste man kasta handskäran och ta till lien för att snabbt få in skörden. Lovisa har i norr räknats som en av sensommarens ”järnnätter”. Ordet har uppstått genom en felöversättning av tyskans Eisnächte, ”isnätter”. Bilden: Runstaven var en...

Rufusdagen

Datum: 
2021-08-27
Rufusdagen är ännu en märkesdag som på några håll markerade sådd av råg. I Värmland hette det dock att dagen innebar att det var försent att så råg. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska museet.

Johannes döparens halshuggning

Datum: 
2021-08-29
Natten mot denna dag sades i Västerbotten vara sommarens svåraste frostnatt. Om marken låg i träda (vila) var detta en lämplig dag att harva – då skulle man slippa ogräs (Ångermanland). Den vanligaste folktron i förbindelse med denna dag har varit att man skulle hugga av rotskott då, så kom de inte upp igen. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto...

Sidor