Årets dagar

Högtider och märkesdagar

Välkommen till Årets dagar

Här berättas ingående om årets högtider, helgdagar, traditioner, seder och bruk - när, hur och varför?

Nyårsafton

Nyårsfirande är känt i det sentida svenska bondesamhället liksom i vår tid. Man vakade in det nya året och sköt skott med bössor. Ville man veta hur det kommande året skulle gestalta sig så var detta en bra tid för att förutsäga det.

Påsken

Påsken är kristenhetens mest betydelsefulla helg. Påskens religiösa budskap är att påminna om Jesus lidande, död och återuppståndelse. Också inom judisk tro har påsken mycket stor betydelse, men firas till åminnelse av judarnas uttåg ur Egypten.

Sveriges nationaldag

Sveriges nationaldag firas sedan 1893 till minne av Gustav Vasas val till kung 1523. Den blev officiell helgdag 1983. Innan dess kallades den för svenska flaggans dag.

Midsommarafton

Midsommar är den kanske viktigaste högtiden i Sverige, vid sidan av julen. Midsommaren, liksom midsommarstången, går tillbaka till ett mycket gammalt högtidlighållande av sommaren och växtligheten.

Julafton

I den nordiska jultraditionen är julafton höjdpunkten. Denna dag kommer jultomten, som i Sverige är en blandning mellan St Nicolaus och den svenska gårdstomten.

Årets Dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här

Perpetuadagen

Datum: 
2018-03-07
I en uppteckning från 1830-talet framgår att Perpetuadagen slutgiltigt motar bort vintern: ”Vad Bloses bråtat (Blasius broat), Perpetua förstör, i havet hon varma stenar strör.” Blasiusdagen 3 februari ansågs innebära blåst och kyla, men detta väder bröts av Perpetua som kommer med värme. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©...

Internationella kvinnodagen

Datum: 
2018-03-08
Internationella kvinnodagen den 8 mars firas officiellt sedan 1977, på initiativ av FN. Dagens ursprung är den tidiga arbetarrörelsen och kvinnorörelsen. Dagen firades av vänsterkvinnor 1911 och har fram till 1970-talets slut förknippats med den kvinnliga vänsterrörelsen. Nuförtiden är dagen inte kopplad till någon uttalad politisk ideologi, utan betraktas som en allmän dag för kvinnofrågor...

Fyrtio martyrer

Datum: 
2018-03-09
En spridd förutsägelse i bondesamhället var att vädret på fyrtio martyrers dag skulle bli likadant i 40 dagar framåt. Uttrycket ”fyrtio martyrer” återgår på en legend från 300-talet i vilken 40 soldater dog martyrdöden. Bilden: Detalj av ikon föreställande de fyrtio martyrerna i Sebaste.

Vindiciandagen

Datum: 
2018-03-11
Denna dag sades det i Medelpad att om det blåser nordlig vind, blir våren sen. Den 11 mars som vädermärke tycks dock inte ha haft någon större spridning i det svenska bondesamhället. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska museet.

Gregoriusdagen

Datum: 
2018-03-13
Sådant väder som det var på Gregoriusdagen skulle det bli fyra veckor i följd. Om Gregorius var kall, kunde man fortsätta att hämta timmer i skogen ytterligare fyra veckor, eftersom timmer bäst hämtades med släde. Om det var töväder, så skulle gräset gro och växa fint: ”Gregorius tö, är bättre än femton skrindor hö.” Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-...

Gertruddagen

Datum: 
2018-03-17
Gertruddagen har använts för vädertydor speciellt på Gotland. Denna dag kan man börja lägga sig i dagsljus, en signal om att dagarna och därmed ljuset blir längre. Med tanke på att solen går ned redan vid 19-tiden i Mellansverige, förstår vi att människor lade sig tidigt i bondesamhället. I sin tur antyder detta att arbetsdagen blir längre. Dagen har utnyttjats till vädertydor även på annat håll...

Vårdagjämningen

Datum: 
2018-03-20
Vårdagjämning innebär att dag och natt är ungefär lika långa. Kyrkomötet i Nicæa år 325 fastställde vårdagjämningen till den 21 mars. Men i den julianska kalendern försköts solårets vårdagjämning i förhållande till kalenderns. Detta rättades till genom införandet av den gregorianska kalendern i Sverige år 1753 – då 11 dagar togs bort under året. I Bondepraktikan inföll vårdagjämningen på...

Bengtdagen

Datum: 
2018-03-21
Om Bengtdagen var våt, skulle även våren bli blöt. Om dagen var torr, väntades torr väderlek. I Skåne var detta en dag som var lämplig för att släppa grisarna på bete. Det senare är ett exempel på att vissa dagar också påminde om olika skeden i bondens arbetsår. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska museet

Vårfrudagen (Våffeldagen)

Datum: 
2018-03-25
Vårfrudagen – Marie bebådelsedag – är en kyrklig högtid som historiskt sett också fått markera vårbrukets början. Enligt evangelierna fick jungfru Maria denna dag av ärkeängeln Gabriel veta att hon var havande. Numer förknippar vi denna dag med våfflor. Till vårfrudagen finns flera lekfulla traditioner knutna, till exempel så kallade tranbrev.

Första april

Datum: 
2018-04-01
Aprilskämtens historia är dunkel, men de tidigaste beläggen för skämtande denna dag härstammar från 1500-talet. I Sverige går seden att ”narra april” tillbaka till 1600-talets mitt. Under 1900-talet har massmedierna tagit aktiv del och driver gärna med sig själva, politiker, makthavare och ny teknik. Bilden: Första april-skämt. Annons för räknedosan ”Dream Machine”. Nordiska museets klipparkiv.

Sidor