Årets dagar

Högtider och märkesdagar

Välkommen till Årets dagar

Här berättas ingående om årets högtider, helgdagar, traditioner, seder och bruk - när, hur och varför?

Nyårsafton

Nyårsfirande är känt i det sentida svenska bondesamhället liksom i vår tid. Man vakade in det nya året och sköt skott med bössor. Ville man veta hur det kommande året skulle gestalta sig så var detta en bra tid för att förutsäga det.

Påsken

Påsken är kristenhetens mest betydelsefulla helg. Påskens religiösa budskap är att påminna om Jesus lidande, död och återuppståndelse. Också inom judisk tro har påsken mycket stor betydelse, men firas till åminnelse av judarnas uttåg ur Egypten.

Sveriges nationaldag

Sveriges nationaldag firas sedan 1893 till minne av Gustav Vasas val till kung 1523. Den blev officiell helgdag 1983. Innan dess kallades den för svenska flaggans dag.

Midsommarafton

Midsommar är den kanske viktigaste högtiden i Sverige, vid sidan av julen. Midsommaren, liksom midsommarstången, går tillbaka till ett mycket gammalt högtidlighållande av sommaren och växtligheten.

Julafton

I den nordiska jultraditionen är julafton höjdpunkten. Denna dag kommer jultomten, som i Sverige är en blandning mellan St Nicolaus och den svenska gårdstomten.

Årets Dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här

Eriksdagen

Datum: 
2018-05-18
Eriksdagen har varit en allmänt spridd dag för betessådd i det svenska bondesamhället. Grödor som lin, korn och andra grödor som såddes sent på säsongen, kunde sås på Eriksdagen. På några håll kallades dagen för ”hampadagen”. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska museet.

Potentiadagen

Datum: 
2018-05-19
Även Potentiadagen ansågs som en lämplig dag för sådd. Men i västra Sverige ansågs den bättre lämpad för att sätta potatis. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska museet.

Karolinadagen

Datum: 
2018-05-20
Karolinadagen var i södra Sverige en spridd märkesdag för linsådd. Lin var en betydligt mer vanlig gröda i bondesamhället än den är idag, eftersom linet användes till tyg. Bomull började användas mer allmänt först under 1800-talet. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska museet.

Kristi himmelsfärdsdag

Datum: 
2018-05-10
Kristi himmelsfärdsdag firades till åminnelse av Jesus återuppståndelse 40 dagar efter påsk. Den var känd som den första sommardagen, och innebar att vinterklädseln lades undan och kvinnorna kunde gå barärmade. Dagen kallades ibland för metardagen eftersom sommarfisket inleddes. Bilden: Skolplansch över Kristi himmelsfärd, ur Nordiska museets föremålssamling, invnr: NM.0293567.

Urbanusdagen

Datum: 
2018-05-25
På många håll i bondesamhället sågs Urbanusdagen som den första sommardagen. Minnesregeln ”Urban, Vilhelmina och Beda” vittnar om detta. I och med att sommaren börjat, måste alla sysslor förknippade med vårbruket vara färdiga. Det latinska namnet Urbanus, som har burits av många påvar, har i våra almanackor förkortats till Urban. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända...

Trefaldighetsdagen

Datum: 
2018-05-26
I bondesamhället var heliga trefaldighetsdagen en av sommarens stora högtider, nära förbunden med midsommar. Den förknippas med tvagning och källdrickning, med förhoppningen att människor skulle få behålla sin hälsa. Källdrickningen, vid någon av de många heliga källorna i Sverige, innebar också fest och dans. Trefaldighetskälla vid Löfmarken, Söderbärke socken, Dalarna, trefaldighetsafton den 13...

Bedadagen

Datum: 
2018-05-27
Bedadagen ansågs i Mellansverige som lämplig för linsådd och i södra Sverige som en bra dag för sådd av bruna bönor. I vår kalender byttes Beda 1901 ut mot Blenda, men numera finns båda namnen på dagens datum. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska museet

Mors dag

Datum: 
2018-05-27
Mors dag firas den sista söndagen i maj. Dagen kom till i Sverige i början av 1900-talet, men har vissa historiska motsvarigheter i Europa. I likhet med fars dag är denna dag typisk för det framväxande välfärdssamhället under 1900-talet, då flera högtidsdagar skapades. Bilden: Högläsning ur ”Bullerbyboken” av Astrid Lindgren, 1960-tal. Foto: Karl Erik Granath, ©Nordiska museet.

Petronelladagen

Datum: 
2018-05-31
I Mellansverige betraktades Petronelladagen den 31 maj som den sista dagen för sådd. I Skåne och Halland finns uppgifter om att dagen var den sista dagen för sådd av korn. I dagens almanacka har dagen behållit namnet Petronella, som fått sällskap av Pernilla. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska museet.

Optatesdagen

Datum: 
2018-06-04
I Ångermanland sades till exempel att man ska avsluta sådden av säd. Det ovanliga namnet Optates betyder ”längtan”. Det bars i gamla almanackor av en biskop i Nordafrika som helgonförklarades på 300-talet. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska museet.

Sidor