Årets dagar

Högtider och märkesdagar

Välkommen till Årets dagar

Här berättas ingående om årets högtider, helgdagar, traditioner, seder och bruk - när, hur och varför?

Nyårsafton

Nyårsfirande är känt i det sentida svenska bondesamhället liksom i vår tid. Man vakade in det nya året och sköt skott med bössor. Ville man veta hur det kommande året skulle gestalta sig så var detta en bra tid för att förutsäga det.

Påsken

Påsken är kristenhetens mest betydelsefulla helg. Påskens religiösa budskap är att påminna om Jesus lidande, död och återuppståndelse. Också inom judisk tro har påsken mycket stor betydelse, men firas till åminnelse av judarnas uttåg ur Egypten.

Sveriges nationaldag

Sveriges nationaldag firas sedan 1893 till minne av Gustav Vasas val till kung 1523. Den blev officiell helgdag 1983. Innan dess kallades den för svenska flaggans dag.

Midsommarafton

Midsommar är den kanske viktigaste högtiden i Sverige, vid sidan av julen. Midsommaren, liksom midsommarstången, går tillbaka till ett mycket gammalt högtidlighållande av sommaren och växtligheten.

Julafton

I den nordiska jultraditionen är julafton höjdpunkten. Denna dag kommer jultomten, som i Sverige är en blandning mellan St Nicolaus och den svenska gårdstomten.

Årets Dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här

Kanelbullens dag

Datum: 
2017-10-04
Kanelbullens dag är ett exempel på nyskapandet av festliga dagar som tillkommit på initiativ av handel och kommersiella intressen eller genom olika föreningar och sammanslutningar som vill uppmärksamma något. Idén att ge bullen en egen dag föddes av Hembakningsrådet när det fyllde 40 år 1999. Dagen blev snabbt populär och skrevs in i många almanackor. Man kan märka dagen genom diverse jippon i...

Birgitta, Brittsommar

Datum: 
2017-10-07
Birgittadagen sades innebära varmt väder. Dagens namn är kopplat till den heliga Birgitta, ett av få svenska helgon. En annan benämning på dagen är Brittmässa. Det vackra vädret tolkades som ett resultat av den heliga Birgittas böner. Bilden: "Torne träsk", oljemålning av Helmer Osslund ur Nordiska museets samlingar. Bilden är beskuren. Foto: Bertil Wretling, ©Nordiska museet.

Gallusdagen

Datum: 
2017-10-16
Vid denna tid på året märker man att arbetsåret alltmer förbereds för vintern. På Gallusdagen kan man förutsäga det kommande växtlighetsåret. Som Gallusdagen är vädermässigt, blir också den kommande sommaren, heter det i en uppteckning från Ångermanland. I Halland sades att om boskapen är ute denna dag, så får de ont i gallan. Denna dag skulle äpplena vara skördade. Namnet Gallus återgår på en...

Lukasdagen

Datum: 
2017-10-18
På Lukasdagen skulle man ha skördat och bärgat alla trädgårdsväxter, som till exempel kål, rotsaker och andra hushållsgrödor. Dagen kallades ibland ”Kål-Lukas”. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska museet.

Simon och Judas

Datum: 
2017-10-28
Slutet av oktober innebär ett tydligt skifte från höstbruk till vintersysslor. Om löven fallit den 28 oktober, Simon och Judas, är det ett förebud om en tidig vinter med ett milt och gynnsamt slut. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska museet.

Halloween

Datum: 
2017-10-31
Halloween firas sedan ett par årtionden i Sverige den 31 oktober. Med ursprung i USA har framför allt barn tagit över seden att retas med vuxna, gärna utklädda till skräckmonster eller till och med Döden. Högtiden har växt sedan 1990-talet och blivit populär främst bland barn och ungdomar. Halloween handlar mycket om att barn retar och provocerar de vuxna, men på ett lekfullt sätt. Bilden:...