Årets dagar

Högtider och märkesdagar

Välkommen till Årets dagar

Här berättas ingående om årets högtider, helgdagar, traditioner, seder och bruk - när, hur och varför?

Nyårsafton

Nyårsfirande är känt i det sentida svenska bondesamhället liksom i vår tid. Man vakade in det nya året och sköt skott med bössor. Ville man veta hur det kommande året skulle gestalta sig så var detta en bra tid för att förutsäga det.

Påsken

Påsken är kristenhetens mest betydelsefulla helg. Påskens religiösa budskap är att påminna om Jesus lidande, död och återuppståndelse. Också inom judisk tro har påsken mycket stor betydelse, men firas till åminnelse av judarnas uttåg ur Egypten.

Sveriges nationaldag

Sveriges nationaldag firas sedan 1893 till minne av Gustav Vasas val till kung 1523. Den blev officiell helgdag 1983. Innan dess kallades den för svenska flaggans dag.

Midsommarafton

Midsommar är den kanske viktigaste högtiden i Sverige, vid sidan av julen. Midsommaren, liksom midsommarstången, går tillbaka till ett mycket gammalt högtidlighållande av sommaren och växtligheten.

Julafton

I den nordiska jultraditionen är julafton höjdpunkten. Denna dag kommer jultomten, som i Sverige är en blandning mellan St Nicolaus och den svenska gårdstomten.

Årets Dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här

Agabus

I Skåne skulle vintern försvinna denna dag. Troligtvis har det samband med att skånskans aga betyder åka och att vintern därmed "åkte bort". Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska museet.

Alla hjärtans dag

Alla hjärtans dag, eller Valentine’s Day som den heter på engelska, började firas i Sverige mycket sent. Förebilden kom från USA under 1900-talet och firandet har växt de senaste decennierna. I anglosaxisk tradition har dagen större betydelse än här. Den går tillbaka på medeltida vårfester, där flickor och pojkar på lek parades samman inför våren. Bilden: Åhléns skyltfönster 1994. Foto: Sören...

Sigfridsdagen

I Västerdalarna omtalades denna dag som "lillvåren”, eftersom man kunde skymta att vintern höll på att ge vika för våren. Om det töade denna dag, kunde man på andra håll förutsäga kommande vattenbrist och torka.

Petter Katt

Dagen firades i äldre tid till minne av att aposteln Petrus tog säte på en biskopsstol i Antiokia. Dess latinska namn har varit Petrus cathedraticus, men i almanackorna förkortades det till Petr cath. Det folkliga namnet blev Petter Katt. Ett vanligt talesätt har varit "Petter Katt kastar den heta stenen i sjön". Med det ville man varna för att isarna började bli osäkra. Bilden: En bedjande man,...

Mattiasdagen

I likhet med den 22 februari var även Mattiasdagen en dag som kunde uppvisa vårtecken som den första vårdagen: ”Mattis med sitt långa skägg, lockar barnen utom vägg”, är en ramsa från Mälardalen. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska museet.

Sverigefinnarnas dag

Sverigefinnarna utgör idag den största av Sveriges fem nationella minoriteter, det vill säga finsktalande invandrare från Finland. Antalet personer med denna bakgrund uppgår till drygt en halv miljon människor. På sverigefinskt initiativ har den 24 februari angetts som Sverigefinnarnas dag i Svenska Akademiens almanacka, från och med 2013. Det är den dag då den finländske folklivsforskaren Carl...

Leanderdagen

På Leanderdagen förväntades hästspillningen ”fräta” runt sig. Det betyder att hästens spillning inte frös, utan smälte isen där den föll. Då var våren kommen! Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska museet.

Skottdagen

Enligt en borgerlig tradition från 1800-talet får unga flickor fria till ogifta män på skottdagen, det vill säga vart fjärde år. I det svenska bondesamhället är denna tradition inte känd. Den var tämligen populär i slutet av 1800-talet och en bit in på 1900-talet.

Fettisdagen

Datum: 
2018-02-13
Fettisdagen inleder, tillsammans med fläsksöndag och blå måndag, en längre fasteperiod med katolskt ursprung. I våra dagar intar fettisdagen en särställning genom att bakverket semla så starkt förknippas med den. Semlan, gjord på vitt mjöl, vispgrädde, mandelmassa och florsocker, fick sin utformning i början av 1900-talet. Den har sin förebild i hetväggen, ett högreståndsbakverk från 1700-talet...

Askonsdagen (Fastan)

Datum: 
2018-02-13
Fastan inleds med askonsdagen. Det är den katolska kyrkans förberedelsetid inför påsken. Då skulle man fasta och leva återhållsamt och stilla i 40 dagar (man räknar bort söndagarna, då man inte behövde fasta) till och med påskafton. Askonsdagen har fått sitt namn efter bruket i den katolska kyrkan att beströ sig med aska som ett botgöringstecken under fastans första dag. Bilden: Aska i pannan på...

Sidor