Årets dagar

Högtider och märkesdagar

Välkommen till Årets dagar

Här berättas ingående om årets högtider, helgdagar, traditioner, seder och bruk - när, hur och varför?

Nyårsafton

Nyårsfirande är känt i det sentida svenska bondesamhället liksom i vår tid. Man vakade in det nya året och sköt skott med bössor. Ville man veta hur det kommande året skulle gestalta sig så var detta en bra tid för att förutsäga det.

Påsken

Påsken är kristenhetens mest betydelsefulla helg. Påskens religiösa budskap är att påminna om Jesus lidande, död och återuppståndelse. Också inom judisk tro har påsken mycket stor betydelse, men firas till åminnelse av judarnas uttåg ur Egypten.

Sveriges nationaldag

Sveriges nationaldag firas sedan 1893 till minne av Gustav Vasas val till kung 1523. Den blev officiell helgdag 1983. Innan dess kallades den för svenska flaggans dag.

Midsommarafton

Midsommar är den kanske viktigaste högtiden i Sverige, vid sidan av julen. Midsommaren, liksom midsommarstången, går tillbaka till ett mycket gammalt högtidlighållande av sommaren och växtligheten.

Julafton

I den nordiska jultraditionen är julafton höjdpunkten. Denna dag kommer jultomten, som i Sverige är en blandning mellan St Nicolaus och den svenska gårdstomten.

Årets Dagar-appen

Med Årets Dagar-appen lär du dig allt om kända och okända dagar. Markera de dagar du vill bli påmind om och dela dina favoriter på Facebook.

Ladda hem Årets dagar-appen här

Egidiusdagen

Datum: 
2018-09-01
Egidius betraktades som en dag som bestämde vädret för hela den kommande månaden. I Västergötland sades denna dag vara lämplig att slakta bina på, eftersom de inte bar honung. Dagen finns i kalendern till åminnelse av eremiten Egidius, som hjälpte lidande och behövande människor på 600-talet. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren...

Mosesdagen

Datum: 
2018-09-04
Mosesdagen var en dag lämplig för bislakt, men på vissa håll också för rågsådd. I Västmanland sades att detta var den absolut sista dagen för rågsådden. De många olika märkesdagarna för rågsådden i augusti och september speglar de skilda vädervillkoren och bondesamhällets Sverige. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska...

Morsmässan (Marie födelse)

Datum: 
2018-09-08
Under katolsk tid – fram till 1500-talet – firades denna dag till åminnelse av jungfru Marias födelse. Ända fram till kring 1900 angavs dagens namn som morsmäss, ett typiskt minne från katolsk tid. Detta var ännu en märkesdag lämpad för bislakt, och slakt av getter. Hade man tur kunde denna dag inleda en lite varmare period. Detta ska inte förväxlas med brittsommar, en värmeperiod som i...

Korsmässan

Datum: 
2018-09-14
Under korsmässan 14 september ansågs svalorna fara iväg. Potatisen bör tas upp ur marken. I Halland hette det att alla grindar och dammar ska öppnas. I den tidiga och ortodoxa kristenheten firas dagen till minne av invigningen av Heliga gravens kyrka, en dag som också tillägnas korset som helig symbol. I det svenska bondesamhället är det synnerligen tveksamt om dagen haft någon större religiös...

Matteusdagen

Datum: 
2018-09-21
”Matteimässe ti’, se tar sig varken bock eller bi” är en minnesramsa från Västergötland, som påminner om att dagen är lämplig för att skatta sina bikupor och slakta sina getter och får. Denna dag ansågs också gäddan gå till botten vilket innebar att vinterfisket kunde inledas. Bilden: Runstaven var en evighetskalender av trä som användes ända in på 1700-talet. Foto: Sören Hallgren, ©Nordiska...

Mickelsmäss

Datum: 
2018-09-29
Mikaelidagen är en kyrklig högtid till ärkeängelns Mikaelis ära. I bondesamhället var det en av de viktigaste högtiderna, åtminstone fram till 1800-talet. Den hade betydelse som markering av skiftet mellan sommarhalvår och vinterhalvår, vilket styrde arbetet. Skörden skulle nu vara bärgad, djuren tas hem från fäbodarna. Bilden: Två män lastar sädeskärvar i en kärra förspänd med två hästar...

Jom Kippur

Datum: 
2018-09-19
Jom kippur, försoningsdagen, är en av judendomens viktigaste helgdagar. Den infaller tio botdagar efter rosh hashána, det judiska nyåret, och är en helg för eftertanke och botgöring genom fasta och bön. Vid nyåret ber man sina medmänniskor och på försoningsdagen Gud om förlåtelse. Under båda helgerna har vädurshornet, shofar, en central funktion. År 2017 infaller jom kippur den 30 september (...